Veckans sampling (v. 21)

Är lite sen ut med samplingen för vecka 21 men det uppvägs av att det är en fet liten jävel jag hittat. Ett av de bästa hiphop-albumen under senare år är definitivt Q-tips The Renaissance, och en av de låtar jag fastnat mest för på den skivan är Won’t Trade. Samplingen är där hämtad från en dam vid namn Ruby Andrews och hennes fantastiska You Made a Believer (Out of Me). Fina grejer!

Ruby Andrews – You Made a Believer (Out of Me)
används i: Q-tip – Won’t Trade

Reggae från Skåne

Out of the blue fick jag reda på att Helt Off har släppt nytt i dagarna. Något jag var helt ovetande om innan det var försent.

Helt Off

M.O.N.S, Chords och Tumbuktu levererar som vanligt bra grejer. Faktum är att detta album är nära nog fulländat. Mycket fina produktioner. Singeln Tillsammans är bara ett exempel på hur bra detta album faktiskt är. Sköna pianon och små detaljer som gör helheten, allt tillsammans med jordens skönaste takt: Baktakten. Jag misstänker att vi får se fler singelsläpp från plattan. Jag skulle kunna hissa hur mycket som helst. Men jag säger som Chords gör på sin blogg: Vad vore sommaren utan skånsk reggae!

Lyssna och njut:
Helt Off – Marknadens soldat

Nu väntar vi bara på vinylen!

Continue reading

när han börjar röka…

Okej, så i fredags var det dags för säsongsfinalen av klubb Funkit. Vi i Basbehovet var inbjudna för att spela lite under kvällen.

Förutom att det var kaos och faktiskt ganska mycket strulande fram och tillbaka innan vi kunde börja spela samt att vi var dyngsura båda två, på grund av skvalande åskskurar, så var vi rörande överens om att det blev ganska lyckat. Tyvärr hade vi inte fått information om att vi kunde spela mer än en timme, så vi hade anpassat antalet skivor i väskorna efter det. När det sedan visade sig att vi kunde fått spela mer så hade vi av den anledningen inte några fler låtar. Vilket ju var synd, för vi var båda ganska sugna på att köra vidare.

Spelningen med Ågren och Large var hyggligt fet, tyvärr var den väl lite kort. Jag räknade till fem låtar tror jag. Så det var väl lite tunt kan jag tycka. Efter den var det dags för brandlarm, och när det blir brandlarm så sent på kvällen så är det svårt att få igång det igen. Tyvärr.

Kvällens roligaste var lätt när jag och Ødlan stod och hängde vid dansgolvet och hörde två vakter tala bekymrat med varandra:

- Du när han börjar röka, då kontrollerar du noga vad det är han röker!
– Absolut!

Kul skämt. Hursom, relativt kul kväll. Knäcker Eurovisionsfestivalen med hästlängder i alla fall. Synd på larmet och bristen på skivor. Men till nästa gång får vi ta igen det.

Tack till de som tackas bör, peace!

Klubb FUNKIT

Imorgon spelar Basbehovet Soundsistema på Klubb FUNKIT med Wu Tang Klas och hans posse. Det ser ut som om vi på Basbehovet får vara med och värma på “förfesten”, typ vid 19.00-20.00 eller nått sånt. Det blir mycket dancehall på sjua. Puuuull uuuup!!! Var där eller var rektangulär!

Efteråt kommer ingen annan än Ågren att underhålla med DJ Lasse! Bara det är ju värt!

Lasse, Ågren och Basbehovet på Klubb FUNKIT.

we can do it in the (re)mix

Att remixa, det är det som händer.

Snubblade över en herre som kallar sig Tae K ReMiX eller TKRMX for short. Jag skulle väl inte vilja spilla några stora embar med beröm över honom, men han har helt klart några coola poänger. Speciellt gillar jag hans TV-mixar, där han helt enkelt har remixat sköna gamla TV-serieintron och låtit mixa in några av våra mest populära rappare för att få vers på beatet. Vad sägs om Rick Ross och T-Pain över The Office temat, eller gamle goda Alf med Slum Village & Kanye West, till exempel?

Han har även gjort en del andra coola grejer, så som Hands up där han låter Weezer och 50 Cent samsas på samma spår, Mega Man 9 och Wale är ett annat exempel. Rätt ruskiga grejjer med andra ord.

Ni bör prova:
TV TKRMX
Potluck

Continue reading

Jazz i stora lass

Mer mixtapes för er att lyssna in er på! Det blir väl roligt.

Grabbarna på playjazzloud.com fortsätter att mixa och trixa ihop sköna tapes med precis den typen av musik som vi gillar här på Basbehovet. De är rätt flitiga och släpper ett par mixtapes i månaden under namnet Play Jazz Loud Sessions. Vi har tidigare tipsat om volym 32. För några dagar sedan hittade jag till nummer 37. Förutom en festlig bild med duvor så har den en rad heta artister och låtar ombord. Eller vad sägs om Madlib, Mr. Beatnik och Dr. Victor Olaiyas International all Stars. Mycket bra stuff.

Lyssna in det här:
playjazzloud sessions Vol. 37 eller tanka hem från soundcloud.

Veckans Sampling (v. 20)

Luther Ingram

Med en dåres envishet fortsätter jag att förse er med nödvändig samplings trivia. Denna vecka blir det finstämt som fan från en man vid namn Luther Ingram. Låten heter The other man och har ett oerhört fint budskap, eller ja lite barnaga då förstås, men utöver det. Luther Ingram ser, trots eller kanske tack vare att hans mor tog fram remmen, ut att vara en hyvens kille . Han verkar således inte ha tagit allt för mycket skada. Första raderna från The other man antar jag de flesta känner igen från Ghostface Killah – Whip you with a strap. Finstämt och tillsmurfat, det är så vi gillar det!

Luther Ingram – The other man
används i  Ghosface Killah – Whip you with a strap

Seared Foie Gras

Asher Roth.. Jag har tyckt lite sådär om honom hittills, men han släppte ett mixtape för ett tag sen tydligen. Kolla in producenterna på den här låtlistan..

01 Muddy Swim Trunks (served by Madlib)
02 Toni Braxton (served by RZA)
03 Pubic Garden (served by Pharrell)
04 Vagitables (served by 9th Wonder)
05 F_ck The Money (served by Kanye West)
06 What Up Truck_ (served by Jake One)
07 Trash Minutes (served by J Dilla)
08 Ash & Dem (served by J Dilla)
09 Con-fid-ence (served by Kanye West)
10 I’m Eddy (served by Heatmakers)
11 Rik Smits (served by Just Blaze)
12 F_ck Your Ringtone Dog (served by J Dilla)
13 Hot Wangs (served by Will.I.Am)
14 Diamond Girl (served by Ryan Leslie)
15 Cumbaya (served by Timbaland)
16 Calling Me (served by Younglord)
17 Hellafaded (served by Chad Hamilton)
18 Sour Patch Kids Remix (served by Travis Barker)

Det här gjorde iaf. mig intresserad (Ok, Willjam kanske inte) så jag laddade ner det, och ojoj vad bra det var. Han lånar friskt från andras beats och kör på helt utan refränger och sånt strunt. Sånt gillar jag.

Bästa spåret är nog Fuck The Money. Proddat av Kanye West och med B.O.B (Lyssna gärna på the adventures of Bobby Ray för övrigt) som gäst.

Man laddar ner härligheten här.

Promoe växer i mina ögon

Nej, det är inte så äckligt som man kan tro. Men Promoe har äntligen gjort något som för mig får honom att framstå som lite bättre. Eller skall vi säga lite mer sympatisk i alla fall.

Promoe

Under en längre tid har han seglat iväg och tappat den status han hade på då han gav ut Government Music och The Long Distance Runner. Det blev lite väl poppigt på den senaste skivan. Poppigt, men på något udda sätt lite väl pretentiöst. Den där prettobiten har länge varit en nagel i ögat på mig.

Hursomhelst har den pretentiösa renlevnadsmänniskan från Västerås blivit lite mer mänsklig och sympatisk i och med den senaste installationen av vårt favoritbarnprogram Gabba Gabba. Där han, precis som Timbuktu med flera har gjort innan honom, outar en av sina dolda ambitioner. I Promoes fall handlar det om önskan att göra en påskskiva.

Roligt med människor som inte tar sig och sin profession på för stort allvar.

Nas & Damian Marley – Distant relatives

Såja då var den uppe på spotten, Nas och Damian “Jr Gong” Marleys lätt hypade samarbete. Det hela började på Damians förra album Welcome to Jamrock (2005) där duon samarbetade på Road to Zion. Distant Relatives känns i mångt och mycket som en direkt fortsättning på Welcome to Jamrock. Det är inget att hymla med att det känns mer som Damian Marleys skiva än som Nas. Nas är mer en gäst som kommer in och lägger några feta verser här och där, medan det är Damians sound rakt igenom. Röstmässigt är duon ett riktigt omaka par, Nas med ett självsäkert flow och Damian med sin spröda stämma i vissa partier för att sedan växla upp i de tyngre dancehallpartierna. Men de funkar bra tillsammans. Kanske allra bäst i när det är mer åt dancehall, tex i singeln As We Enter som för övrigt bjuder på några roliga rader.  Vad sägs om “Break past the anchor, we come to conquer. Man a badman, we no play Willy Wonka” ? Galet galet…

Stundtals kan det bli lite pretentiöst med all afrikaromantik, när sen en barnkör kommer in på My Generation mot slutet av skivan så tappar det lite. Men summerar man och ser till helheten så är det mycket bra. Jag skulle, med reservation att jag glömt något, säga att det är årets album hittills.

Bästa låtar: As We Enter (Skulle kunna bli sommarens hit), Strong Will Continue (riktigt bra vers av Nas)

Spotify: Nas & Damian Marley – Distant Relatives

Strage recenserar på dn.se

Veckans Sampling (v. 19)

Jag har lyssnat mycket på Ohio Players den här helgen så det blir en sampling från deras digra arkiv. Kan vara så att jag haft med den här någon gång i förra eran men skit samma. Låten Pain har använts i en rad stora låtar, här kommer ett litet urval.

Ohio Players – Pain
används i: Gang Starr – Lovesick
Pete Rock & C.L Smooth – Soul Brother #1
A Tribe Called Quest – What Really Goes On

Ett bloggtips

Hittade en synnerligen trevlig blogg härom kvällen, som jag nu försöker beta av varje inlägg av. Bloggen är kanske inte blogg i traditionell mening, utan mer en blandning av ett konstprojekt och en coffee table book, fast digital då alltså. Personen bakom åker runt och träffar skivsamlare lite överallt i världen, tar kort på dem och deras samlingar, snackar lite om musik, skivor och annat viktigt. Bilderna är fantastiska och samlingar än mer fantastiska. Intervjufrågorna kan tyckas lite stela men de flesta intervjuobjekt berättar ingående om sina samlingar och vad som förde in dem på crate diggin’. Man bör även kunna snappa upp en hel del goa tips inför nästa skivrunda. Kolla in detta!

http://www.dustandgrooves.com/

Han har väl aldrig sagt att han skjuter nån i huvet? Och jag lyssnar inte på rappare som inte skjuter folk i huvet

Egentligen vill jag inte skriva nåt. Videon talar helt för sig själv. Organismen sitter och rullar upp en spliff, PSTQ dissar ALL musik som inte handlar om att skjuta folk i huvet och dj lasse kommer på en masterplan för att få Benie Seigel att flytta till Uppsala likt j-ro Malmö (ett helt eget inlägg det där).

Den här videon sammanfattar mycket av vad svensk hiphop är för mig. Det ska vara lite slitet och fattigt. Sverige är inte USA, det blir som bara löjligt när Petter snackar om sin nya fräna bil. Hiphop handlar om att inte ha råd med grejer…

Jag minns nån sommar när jag var typ 14 och Eminem kom till Stockholm för att spela nåt promotiongig på vattenfestivalen. Det var  nere vid vattnet och han kom in på nån fet jävla båt innan han gick upp på scen. Detta var precis innan han slog så han körde bara en låt och sen gick han av, resten av tiden var det en massa andra band, mest skit men också Ken som även han var på gång upp just då. Jag minns inte om det var denna vattenfestival eller året efter som han hade sin lilla “incident” med kungahuset..

Grejen är iaf. att när Eminem och Ken hade spelat så kände ju vi tuffa (och jävlar vad tuffa vi var alltså) hiphopkids inte för att stanna kvar och lyssna på jumper eller vad för skit det nu var så vi drog. Utanför konsertområdet fanns det en parkeringsplats och på den parkeringsplatsen stod Ken och Big Fred och väntade på sin skjuts. Vi snackade lite med dom tills den fulaste jävla Ford Fiesta jag någonsin sett skramlar in och stannar framför oss. Tvådörrars var den, så ken fick fälla fram sätet och krypa bak för Big Fred skulle sitta fram. Det sista Ken sa till oss genom rutan innan bilen rullade iväg var nåt i stil med “Fuck Eminem och hans jävla båt. Det här är hiphop.”.

Han hade helt rätt.

Organismen och Ken för den delen har lyckats hitta hem där på sista tiden, dom har liksom släppt prestigen och kör bara sin grej. Hur bra som helst.

Gammalt och konstigt

Snubblade över en gammal video där vi får möta den snabbsnackande lirare Jaz och en mycket ung Jay-Z. Svängigt men framförallt konstigt…

The Jaz & Jay-Z – The Originator

Som en liten bonus en video till med Jaz där Jay håller sig lite mer i bakgrunden. Här skulle man inte bli förvånad om regissören till Fresh Prince har haft ett finger med i spelet.

The Jaz – Hawaiian Sophie

Jag behöver pengar

Ni har ju säkert vetat det här länge pojkar (jag riktar mig nu till bloggens 2 läsare, martin och johan…), men jag blev så jävla glad av att höra det själv. Jag har hört snackas om att Organismen har gjort en cover på en av de fetaste soullåtarna som gjorts på senare tid, nämnigen I need a dollar av Aloe Blacc.

Sagt och gjort! När jag till slut lyckades ta mig för att lyssna igenom förra veckans p3 hiphop så dyker den upp. Jag behöver pengar. Hur fett som helst.

Passar ju bra inför Den Stora Spelningen på HG nu den 28:e också.

Fred ut!

Länge leve Kingen

A Year in the Soul Society April 2010

ÄNTLIGEN!!

Kingen är tillbaka med ännu en installation i sin A Year in the Soul Society-serie. Som vanligt lyssningsvärt. En del lustiga twister i denna utgåva. Men vi får väl ge killen lite slack, han har ju haft datorhaveri. Och det vet man ju vad det kan innebära för kreativiteten.

Hursomhelst, är du sugen på en mix som bjussar på massa bra musik från en rad goa genrer skall du rikta din browser mot King Megatrip’s A Year in the Soul Society April

snoop

Okej, så nu har denna legat och marinerat alldeles för länge. Jag menade verkligen inte att den skulle ligga som draft så länge. Men nu. Nu är det dags.

Kalla det vad du vill, ett tips eller bara ett despo försök att få något skrivet. Det har varit lite segt här på sistone. Hursom. Snoop Dee Oh Double-Gee har släppt ifrån sig en ny platta. Som pampigt och en gnutta överproducerat, som man kan förvänta sig lite. Hursom väääldigt värt att lyssna på. Kolla särskilt in Ridaman som är minst sagt speciell, klart inspirerad av både en viss supehjälte och Rille den Sluge.

Snoop Dogg – I Wanna Rock

DO IT!

Veckans Sampling (v. 18)

Riktigt skön sampling den här veckan! Varje vecka lägger www.djpremierblog.com upp nått de kallar Wednesday Classics, inspelade radioshower från 90-talet. Ger en riktigt bra inblick i hur fet hiphopen var under 90-talet, om man nu inte visste det vill säga. Denna vecka spelades bla Ed O.G & Da Bulldogs  – Love Comes and Goes, helt ok låt med en oiktigt fet sampling. Väl värd att bli veckans sampling.

Låt: Ed O.G & Da Bulldogs – Love Comes and Goes

Sampling: Arthur Conley – Love Comes and Goes

Är man inne på skum musik så används den även här: Stereo Total – I Amour a Trois