Nas & Damian Marley – Distant relatives

Såja då var den uppe på spotten, Nas och Damian “Jr Gong” Marleys lätt hypade samarbete. Det hela började på Damians förra album Welcome to Jamrock (2005) där duon samarbetade på Road to Zion. Distant Relatives känns i mångt och mycket som en direkt fortsättning på Welcome to Jamrock. Det är inget att hymla med att det känns mer som Damian Marleys skiva än som Nas. Nas är mer en gäst som kommer in och lägger några feta verser här och där, medan det är Damians sound rakt igenom. Röstmässigt är duon ett riktigt omaka par, Nas med ett självsäkert flow och Damian med sin spröda stämma i vissa partier för att sedan växla upp i de tyngre dancehallpartierna. Men de funkar bra tillsammans. Kanske allra bäst i när det är mer åt dancehall, tex i singeln As We Enter som för övrigt bjuder på några roliga rader.  Vad sägs om “Break past the anchor, we come to conquer. Man a badman, we no play Willy Wonka” ? Galet galet…

Stundtals kan det bli lite pretentiöst med all afrikaromantik, när sen en barnkör kommer in på My Generation mot slutet av skivan så tappar det lite. Men summerar man och ser till helheten så är det mycket bra. Jag skulle, med reservation att jag glömt något, säga att det är årets album hittills.

Bästa låtar: As We Enter (Skulle kunna bli sommarens hit), Strong Will Continue (riktigt bra vers av Nas)

Spotify: Nas & Damian Marley – Distant Relatives

Strage recenserar på dn.se

One thought on “Nas & Damian Marley – Distant relatives

  1. Uuh jag har inte skrivit något här på ages. Och Ødlan knep min spaning om Damian & Nas. Där jag för övrigt håller med om det mesta. Jag gillar dock att det är många låtar som inte är så mörka. Lite uppfriskande.

    Galet bra album never the less.

Comments are closed.