Archive for the 'soul' Category

Skördefest på Basbehovet · volym sju

Jag lovade mig själv att det inte skulle bli en massa högtravande snack om att det var länge sen sist, så det blir det inte. Istället blir det fet jävla funk så här på kvällskvisten. Vi fortsätter nämligen ösa ur den oändliga källa av ren glädje som är mixcloud.com.

Bara att trycka play och njuta av en mix av DJ Mordecai, gosse vad det svänger!

Heartbreak x WBL [PROMO] 

Om någon har en biljett och ett flyg till Washington helgen den 11:e februari så skulle jag baxnemej inte banga för att gå på Bonnie & Clyde Battlet som denna mix är en promo för. Verkar trevligt.

How Do You Do?

Detta frågar sig Mayor Hawthorne som vi pratat om många gånger förr här på Behovet. Det är en relevant fråga i vintermörkret, men det är också ett jävligt relevant album. Även om det kanske var ett tag sen det kom ut. Kolla in det på Spotify, eller köp det ännu hellre på lp och njut av en foldout som man utan att skämmas kan få lov att kategorisera som konstig.

Killen vet ju dessutom hur en video skall göras, efter hoppet finns den till The Walk som är med på albumet. Väl värt fyra minuter av din tid.

Continue reading ‘How Do You Do?’

En själfull stuvning

Memphis Soul Stu

Det är verkligen inte första gången vi tjatar om Dangerscouse. Den gamle faran är oerhört produktiv och nu har han producerat en soulmix, som vanligt är det lika välvalda låtar som mixarna är tajta. Gillar du soul av den gamla krämiga skolan så är detta en alldeles utmärkt skiva att inleda torsdagen med. Kända artister som Stevie Wonder och Marvin Gaye trängs med mindre namnkunniga artister så som ZZ Hill och Candi Staton.

Allting är så klart klockrent blandat i den sköna Memphis Soul Stu, och som vanligt hittar du den på bmbx.org.

Bob & Gene

Det här är så sinnessjukt bra att det måste ut, lyssna och njut! Bob & Gene mina damer och herrar…

Det finns även ett album på spotten som är värt att kolla in: Bob & Gene – If This World Were Mine

En förnimmelse av Majoren

Någon sa en gång att man kan ta vad som helst och kombinera det med Mayer Hawthorne och så får man ut något som är ballt. Eller nått sånt var det i alla fall. Det hela är förstås inte långt ifrån sanningen. Hela min sommar har hur som helst präglats, eller i alla fall fått mycket av sin lyster från Maybe So Maybe No och den video som följer med låten.

Häromdagen hittade jag, efter tips från Ödlan, även denna lilla goding på lite samma tema, skateboard, sol och en stad i Kalifornien: I Left My Heart in San Francisco

I samband med att jag googlade runt lite häromkvällen så snubblade jag över en EP som herren Hawthorne har gjort. Det handlar om ett antal tolkningar av andra låtar. Särskilt intresserad blev jag när jag såg att han gjort en tolkning av Cromeos sköna låt Don’t Turn The Lights On.

Impressions

Hur som haver, jag kan inget annat göra än att rekommendera att ni pekar webläsaren mot Stones Throws sida ägnad åt EP:n Impressions och tankar ner cirka tjugo minuter av skönsång signerad Mayer Hawthorne. Därefter kan jag tipsa om ett par snyggt skurna chinos i grått, vit skjorta och en smal slips!

Label: Daptone Records

Tänkte snacka labels, ett fenomen som försvunnit lite i dessa digitaliserade tider. När man är ute och letar skivor blir etiketten desto viktigare. Det fina med att lära sig några bra labels är givetvis att chansen att hitta nya prylar man gillar ökar drastiskt, follow the label helt enkel.

På senaste tiden har jag snöat in hårt på musik från en liten label från Brooklyn NY, Daptone Records. Det hela började med att jag hörde en podcast på soul-sides.com där Tom Brenneck, en av musikerna knutna till Daptone, intervjuades. Det snackades bla om Menahan Street band och Charles Bradley. När det sen visade sig att det mest som släppts under Daptone Records finns på spotify började insöandet på allvar.  Musikaliskt är det mest funk och soul, extremt skickliga musiker och några av de coolaste rösterna i gamet. Nedan listar jag några favoriter so far, jag har inte lyssnat igenom allt än eftersom jag hela tiden fastnar på dessa fantastiska album.

Charles Bradley – No Time For Dreaming
Mannen som med en fantastisk röst fått ett litet genombrott nu när han passerat 60-årsstrecket. Lyssna särskilt på The World (Is Going Up In Flames) och Heartaches and Pain.

Menahan Street Band – Make The Road By Walking
Riktigt bra funk, mer behöver inte sägas om detta.

Daptone Gold
En samlingsskiva med artister från labeln. Kan vara en bra början för att se lite vad det handlar om. Missa inte Sharon Jones & The Dap-Kings – How Long Do I Have To Wait For You? som jag inte tvekar att kalla ett mästerverk.

Nått om en revolution var det va..

Ingen kan väl ha undgått det, att den där härliga farbrorn som såg alldeles för gammal ut för sin ålder har gått bort, jag talar naturligtvis om Gil Scott-Heron. Denne gigant, sades det, denne gigant har lämnat oss. I min feberyra ryckte jag väl lite på axlarna och försökte komma på någon låt jag hade hört med herren i fråga. Jag kom inte på så många. Självklart hörde jag den där låten om att revolutionen inte kommer att TV-sändas spelas både framåt och bakåt i min förkylda skalle. Jag la på minnet att det här skall jag kolla upp noga, eftersom det var så många som uttalade sin sorg över att han var borta.

Gil Scott-Heron (foto Mikael Altemark)

Så idag lyssnade jag på några avsnitt av Jasons Spellista i P3 och i förra veckans program spelade Jason ett par låtar av Gil Scott-Heron med Lady Day And John Coltrane i spetsen. En mycket, mycket skön låt om hur man kan vända sig till musiken för stöd och inspiration. Det blev också en del mellansnack om den gamle legenden.

Nu hittade jag också en mix i min RSS-läsare från det goa gänget bakom Double-K, eller the Parkdale Funk Show som vi orerat om tidigare. De har gjort en hyllningsmix till den framlidne Gil Scott-Heron. Den heter kort och gott The GSH Tribute Mix och bör kollas in.

The Parkdale Funk Show — The GSH Tribute Mix

Ett vackert pärlband av fina låtar, så som ovan nämnda Lady Day och We Almost Lost Detroit som samplades mycket snyggt av Common i hans låt The People. Lyssna in mixen!

Synd bara att man inte vet vad man har förrän det är borta, så kommer det vara för mig, jag kände GSH för hans status som den som förmodligen sådde fröet till mycket av den musik som jag lyssnar på idag, bland annat genom sin dikt/sång/rap The Revolution Will Not Be Televised. Synd bara att man inte hade koll på alla hans andra sjukt sköna souliga och galet funkiga låtar. Nåväl!

Walk in Peace!

Skördefest på Basbehovet · volym fem

Dags för femman! För att en serie skall bli en serie så krävs det tydligen att det först skall bli en trilogi. En punkt som vi för länge sedan har passerat. Men för att cirkeln skall slutas så kommer här ett trippeltips — Nu när vi alltså är inne på den femte delen i (den äkta) serien Skördefest på Basbehovet. Continue reading ‘Skördefest på Basbehovet · volym fem’

Skördefest på Basbehovet · volym tre

Vid det här laget torde Skördefesten bekante bland våra läsare, det går i all enkelhet ut på att vi muddrar mixmolnet efter bra mixar och tipsar er om vad vi hittar.

Lazy Rebel

Igår fick vi lära känna MOOVMNT som är ett gäng från Holland som blessar oss med sköna mixar och en del nyheter från scenen. Nu flyttar vi oss lite längre söderut på den europeiska kartan och hamnar i Belgien. Förutom att de är tokigt duktiga på att brygga öl och göra choklad formade som små frutti di mare så kan de tydligen också välja och mixa fint. I Bryssel hittar vi upphovsmannen till kvällens mix — Vinnie Bass The Archivist. Ville Arkiveraren har en lång historia av mixande bakom sig och har en skön stil där han blandar hiphop med jazz, funk och soul i sina sets, och vem är det som gillar just den kombinationen? Joda. Det är ju vi på behovet! Således, håll till godo:

Vinnie Bass The Archivis — Lazy Rebel Boogie Hears London Calling via Laid Back

Hela settet är en uppvärmning av det som komma skall under Boogie at London Calling i Bryssel den 21:e maj. Sväng förbi om ni är i krokarna!

Skördefest på Basbehovet · volym två

Vi fortsätter slå korn, majs och bära in mjölken från ur den urko som vi kallar mixcloud. Den som gjort sin hemläxa sen i måndags vet numer att det finns en hel del fina saker att tillgå när man mixar i molnet.

MOOVMNT

Idag är det rörelsen MOOVMNT som levererar och Mr. Thing som står som upphovsmän för vårt tips: Strange Breaks & Mr. Thing. Det hela började som ett sätt att promota BBE:s uppföljare till skivan Strange Breaks, en samling låtar ur främst funk- och soulgenren som på ett eller annat sätt känns igen. Tyvärr är tolvorna slut, men man kan köpa samlingen på CD. Eller i alla fall börja med att lyssna på Mr. Thing när han, och jag citerar, “scratches like an angry hooker in a catfight”. Släpp allt du gör och sjukskriv dig i fyrtioåtta minuter, och kolla sedan in

MOOVMNT / Mr. Thing — Strange Breaks & Mr. Thing Vol II

… det kommer att göra dig gott!

Skördefest på Basbehovet · volym ett

Den senaste tiden har jag, förutom att spisa mängder av kalypso, också bokstavligen drunknat i högen av mixtejper som finns att tillgå via den fiffiga molntjänsten mixcloud.

Om man inte vet vad ett mixtejp är så finns det att läsa i en tidigare artikel/inlägg här på behovet eller helt enkelt på wikipedias. Vet man inte vad en molntjänst är så får man baskemig skylla sig själv, det samma gäller för de som inte vet vad molnet är, men för all del slå opp cloud computing på goggles om det skulle kipa (komplett med en poshig brittisk accent).

Hursom, det finns en herrans massa goa mixtejps bara ett klick bort.

Vibrations

Det jag skulle komma till var denne lille godbit. Det är alltså ett tejp man kan hitta på mixcloud och det är den talangfulle DJ CAD som levererar ett pärlband av gamla goa fyrtiofemvarvare, att skriva så är för övrigt exakt så nära att vara Anders Eldeman man vill komma. Inte för att jag har något emot honom, men jag vill inte bli honom. DJ CAD, eller Chris Always Diggin’, som han också kallar sig, kommer från London och hans mixar består främst av svängig funk och soul, det vill säga precis sånt som vi uppskattar här på basbehovet.

Denna mixen vill du inte missa: DJ CAD — Vibrations., det fiffiga med molnet är att du inte behöver ladda ner den, den finns där att lyssna på direkt. Boom!

Blandade rekommendationer

Tänkte delge lite av den musik jag lyssnat på under senaste veckorna. Det blir en salig blandning av gammalt och nytt men nån form av tema kan urskiljas om man tittar noga.

Vi börjar med en ny skiva. Damu The Fudgemunk som jag skrivit en del om förut och han är en producent vars stil jag gillar skarpt. Igår fick jag äntligen tag på vinylreleasen av hans senaste album Supply For Demand. Klassisk samplingsbaserad mestadels instrumental hiphop. Inga överraskningar men hög kvalitet rakt igenom får omdömet bli.
Lyssna på albumet via Spotify: Damu The Fudgemunk – Supply For Demand

Jag hann även med att inhandla två andra skivor denna vecka. Först ut Bobby Caldwells debut  What You Won’t Do For Love från 1978. Soul med jazzinfluenser eller tvärt om det är lite oklart men skivan innehåller en fantastisk låt i titelspåret. Flera låtar har samplats flitigt så Bobby kanske dyker upp i veckans sampling igen framöver. Näst på tur är David Axelrods Song Of Innocence från 1968 även detta är ett debutalbum. Riktigt nice jazzig skiva som också samplats en hel del.
Spotify tillhandahåller: Bobby Caldwell – What You Won’t Do For Love
David Axelrod – Song Of Innocence

I övrigt har jag snöat in på lite japanska producenter. Det hela började med att jag sökte på Nujabes på spotify, jag hittade inget av honom men väl en massa hyllningslåtar till hans ära. Följde efter spåren av artister och hittade en massa bra grejer. Det mesta är väldigt lugna beats med mycket pianoslingor. Helt i Nujabes anda. Kolla in och se om ni också gillar det!
Spotify återigen: Various Artists – Tribute To Jun
DJ Ezasscul
Navid B
Taku

Detta börjar bli ett långt inlägg men vill ändå avsluta med lite svenskt som på nått sätt länkar samman lite med det japanska ovan. Supersci från Sundsvall har hängt med inom svensk hiphop i över tio år nu och hunnit med att släppa en hel del bra prylar. Deras senaster skiva Timelines bjuder på riktigt fina beats på nått sätt lite i samma anda som japanerna ovan. Över lag en bra skiva,  någon enstaka låt som inte riktigt passar in men annars en fin helhet. Jag själv har nästan helt tappat kollen på svensk hiphop och då är det extra kul att se att det fortfarande görs bra grejer.
Sista spotify-länken för idag: Supersci – Timelines

Fler mixar

Sprang på två riktigt feta live-mixar i helgen. Båda inspelade på en klubb i New Orleans med Tarik Thornton och Justin “Rambo” Salinas (coolt namn) bakom spelarna. Straight up funk och soul så att 45-varvarna glöder på skivtallrikarna!

Spana in dem via funky16corners:
http://funky16corners.lunarpages.net/?p=951

The Roots & John Legend – Wake Up!

Efter lång väntan kommer nu albumen på löpande band från The Roots. I somras kom ju som bekant How I Got Over och nu har de slagit sig ihop med John Legend för att släppa albumet Wake Up!. Hela samarbetet började tydligen under Obamas valkampanj och skivan skall vara inspirerad av musiken kring vietnamkriget. Jag ska erkänna att jag inte lyssnat mycket på John Legend och att jag knappast ens hade en åsikt om honom, men nu när han teamat upp med Quest och grabbarna så kommer han i ett annat ljus. Wake up! består i princip enbart av covers av gamla soullåtar och det finns med andra ord hur många trådar som helst att dra i när man ska skriva något om det. Vi börjar således från början så får vi se hur långt jag orkar.

Först ut är en cover av en av mina personliga soulfavoriter (har nämnts här bla) Hard Times med Baby Huey. Här kommer verkligen The Roots till sin rätt. Trummorna, basen, gitarrerna allt låter perfekt. Legend levererar hyfsat med tanke på hur svårt det är att bräcka originalet, tycker dock han sviktar lite i vissa partier. Nästa låt, Compared To What, har en mycket fin basgång som ligger i bakgrunden och ger en fantastisk ljudbild genom hela låten. I övrigt finns inte så mycket mer att säga om den. Låt tre, Wake Up Everybody, är däremot  något extra och bjuder på ett klassiskt snyggt popsoul-arrangemang. Den gästas dessutom av inga mindre än Common och Melanie Fiona. Common är inte den enda rapparen på skivan utan även C.L Smooth, Malik Yusef och Black Thought dyker upp och lägger några riktigt bra verser. På en sån här skiva skulle man kunna gräva ner sig djupt i samplingstrivia, men jag sluter mig till att ta det kanske mest uppenbara och roliga exemplet. I Our Generation (The Hope of The World) kommer den gamle legendaren C.L Smooth in och lägger en vers i en cover av låten som Pete Rock samplade  på deras klassiska album Mecca and The Soul Brother. Så, det var väl roligt!

Skivan fortsätter sedan i samma fina anda med Little Ghetto Boy, Hang On In There (Soul Sides skriver lite mer om just denna låt här). Jag känner att detta börjar bli alldeles för långt och adjektiven börjar ta slut men men jag tvingar ingen att läsa så jag fortsätter lite till… Nu har vi kommit till en höjdpunkt på skivan! Continue reading ‘The Roots & John Legend – Wake Up!’

Själfullt om än inte så nytt

Truth & Soul Radio Podcast

Guds frid i stugan!

Jag snubblade över Truth & Soul Radio idag igen. Podsändningarna låg och väntade på mig i min läsare och jag mindes inte riktigt vad det var. Nu minns jag. Det var förmodligen i mars jag hörde mitt livs första Truth & Soul-avsnitt, men jag förstår varför jag gillade det. Nu vill jag tipsa om det här. Bara att sätta på en regning dag som denna. Kryp upp i soffan och ta fram den där prettoboken du velat läsa så länge. Det är mitt uppdrag idag!

Truth & Soul Radio — Podcast: All The Leaves Are Gone