Skördefest på Basbehovet · volym ett

Den senaste tiden har jag, förutom att spisa mängder av kalypso, också bokstavligen drunknat i högen av mixtejper som finns att tillgå via den fiffiga molntjänsten mixcloud.

Om man inte vet vad ett mixtejp är så finns det att läsa i en tidigare artikel/inlägg här på behovet eller helt enkelt på wikipedias. Vet man inte vad en molntjänst är så får man baskemig skylla sig själv, det samma gäller för de som inte vet vad molnet är, men för all del slå opp cloud computing på goggles om det skulle kipa (komplett med en poshig brittisk accent).

Hursom, det finns en herrans massa goa mixtejps bara ett klick bort.

Vibrations

Det jag skulle komma till var denne lille godbit. Det är alltså ett tejp man kan hitta på mixcloud och det är den talangfulle DJ CAD som levererar ett pärlband av gamla goa fyrtiofemvarvare, att skriva så är för övrigt exakt så nära att vara Anders Eldeman man vill komma. Inte för att jag har något emot honom, men jag vill inte bli honom. DJ CAD, eller Chris Always Diggin’, som han också kallar sig, kommer från London och hans mixar består främst av svängig funk och soul, det vill säga precis sånt som vi uppskattar här på basbehovet.

Denna mixen vill du inte missa: DJ CAD — Vibrations., det fiffiga med molnet är att du inte behöver ladda ner den, den finns där att lyssna på direkt. Boom!

Blandade rekommendationer

Tänkte delge lite av den musik jag lyssnat på under senaste veckorna. Det blir en salig blandning av gammalt och nytt men nån form av tema kan urskiljas om man tittar noga.

Vi börjar med en ny skiva. Damu The Fudgemunk som jag skrivit en del om förut och han är en producent vars stil jag gillar skarpt. Igår fick jag äntligen tag på vinylreleasen av hans senaste album Supply For Demand. Klassisk samplingsbaserad mestadels instrumental hiphop. Inga överraskningar men hög kvalitet rakt igenom får omdömet bli.
Lyssna på albumet via Spotify: Damu The Fudgemunk – Supply For Demand

Jag hann även med att inhandla två andra skivor denna vecka. Först ut Bobby Caldwells debut  What You Won’t Do For Love från 1978. Soul med jazzinfluenser eller tvärt om det är lite oklart men skivan innehåller en fantastisk låt i titelspåret. Flera låtar har samplats flitigt så Bobby kanske dyker upp i veckans sampling igen framöver. Näst på tur är David Axelrods Song Of Innocence från 1968 även detta är ett debutalbum. Riktigt nice jazzig skiva som också samplats en hel del.
Spotify tillhandahåller: Bobby Caldwell – What You Won’t Do For Love
David Axelrod – Song Of Innocence

I övrigt har jag snöat in på lite japanska producenter. Det hela började med att jag sökte på Nujabes på spotify, jag hittade inget av honom men väl en massa hyllningslåtar till hans ära. Följde efter spåren av artister och hittade en massa bra grejer. Det mesta är väldigt lugna beats med mycket pianoslingor. Helt i Nujabes anda. Kolla in och se om ni också gillar det!
Spotify återigen: Various Artists – Tribute To Jun
DJ Ezasscul
Navid B
Taku

Detta börjar bli ett långt inlägg men vill ändå avsluta med lite svenskt som på nått sätt länkar samman lite med det japanska ovan. Supersci från Sundsvall har hängt med inom svensk hiphop i över tio år nu och hunnit med att släppa en hel del bra prylar. Deras senaster skiva Timelines bjuder på riktigt fina beats på nått sätt lite i samma anda som japanerna ovan. Över lag en bra skiva,  någon enstaka låt som inte riktigt passar in men annars en fin helhet. Jag själv har nästan helt tappat kollen på svensk hiphop och då är det extra kul att se att det fortfarande görs bra grejer.
Sista spotify-länken för idag: Supersci – Timelines

The Roots & John Legend – Wake Up!

Efter lång väntan kommer nu albumen på löpande band från The Roots. I somras kom ju som bekant How I Got Over och nu har de slagit sig ihop med John Legend för att släppa albumet Wake Up!. Hela samarbetet började tydligen under Obamas valkampanj och skivan skall vara inspirerad av musiken kring vietnamkriget. Jag ska erkänna att jag inte lyssnat mycket på John Legend och att jag knappast ens hade en åsikt om honom, men nu när han teamat upp med Quest och grabbarna så kommer han i ett annat ljus. Wake up! består i princip enbart av covers av gamla soullåtar och det finns med andra ord hur många trådar som helst att dra i när man ska skriva något om det. Vi börjar således från början så får vi se hur långt jag orkar.

Först ut är en cover av en av mina personliga soulfavoriter (har nämnts här bla) Hard Times med Baby Huey. Här kommer verkligen The Roots till sin rätt. Trummorna, basen, gitarrerna allt låter perfekt. Legend levererar hyfsat med tanke på hur svårt det är att bräcka originalet, tycker dock han sviktar lite i vissa partier. Nästa låt, Compared To What, har en mycket fin basgång som ligger i bakgrunden och ger en fantastisk ljudbild genom hela låten. I övrigt finns inte så mycket mer att säga om den. Låt tre, Wake Up Everybody, är däremot  något extra och bjuder på ett klassiskt snyggt popsoul-arrangemang. Den gästas dessutom av inga mindre än Common och Melanie Fiona. Common är inte den enda rapparen på skivan utan även C.L Smooth, Malik Yusef och Black Thought dyker upp och lägger några riktigt bra verser. På en sån här skiva skulle man kunna gräva ner sig djupt i samplingstrivia, men jag sluter mig till att ta det kanske mest uppenbara och roliga exemplet. I Our Generation (The Hope of The World) kommer den gamle legendaren C.L Smooth in och lägger en vers i en cover av låten som Pete Rock samplade  på deras klassiska album Mecca and The Soul Brother. Så, det var väl roligt!

Skivan fortsätter sedan i samma fina anda med Little Ghetto Boy, Hang On In There (Soul Sides skriver lite mer om just denna låt här). Jag känner att detta börjar bli alldeles för långt och adjektiven börjar ta slut men men jag tvingar ingen att läsa så jag fortsätter lite till… Nu har vi kommit till en höjdpunkt på skivan! Continue reading

Själfullt om än inte så nytt

Truth & Soul Radio Podcast

Guds frid i stugan!

Jag snubblade över Truth & Soul Radio idag igen. Podsändningarna låg och väntade på mig i min läsare och jag mindes inte riktigt vad det var. Nu minns jag. Det var förmodligen i mars jag hörde mitt livs första Truth & Soul-avsnitt, men jag förstår varför jag gillade det. Nu vill jag tipsa om det här. Bara att sätta på en regning dag som denna. Kryp upp i soffan och ta fram den där prettoboken du velat läsa så länge. Det är mitt uppdrag idag!

Truth & Soul Radio — Podcast: All The Leaves Are Gone