En gammal goding

Den 23:e november 1993, alltså för exakt sjutton år sedan nu på tisdag, släppte Snoop Dogg sitt debutalbum Doggystyle. Albumet är producerat av Dr Dre och spelades in kort efter att han släppt The Cronic (1992). Det är svårt att inte tänka på Dres legendariska platta när man lyssnar på Doggystyle.

Många kritiker har kallat albumet för ett av de mest betydelsefulla albumen från nittiotalet, eller till och med ett av de viktigaste hiphopalbumen någonsin. Oavsett om man håller med om det eller inte så blev det distinkta soundet i Doggystyle och tillika The Cronic en bra språngbräda för att få ut den musikstil som numera är känd som G-Funk till den breda massan.

Man skulle utan att skämmas kunna kalla detta episka album för en klassiker i hiphopsammanhang. Det som är riktigt intressant med dessa gamla juveler är att de låter som om de kunde vara inspelade igår. Ett välproducerat, snyggt sound tillsammans med verser som ligger som en grävling vid vägkanten, jävligt tajt. Men framförallt är det jävligt pampigt, ta Gin And Juice till exempel, eller Murder Was The Case, två exempel på hur man får till en ljudbild som slår en som ett slag rätt i solar plexus. Egentligen kan man säga att varenda låt är sjukt fet.

Som om inte det vore nog så har Snoop gjort en ganska cool video till Gin And Juice med intro och allt:

Continue reading

Världen enligt Snoop…

Nittonhundranittionio drömde ett gäng västkustrappare om att överleva millenieskiftet och dryftade sig att skriva en framtidsutsikt om år 2001, det föll tillslut på Doktor David att släppa skivan med samma namn som året som de drömde om. På skivan figurerar en rad sanningar. Vi på basbehovet vill gärna testa er med en kort quiz, eller röstning, eller hur det nu kan kategoriseras. En fråga, ett svar, en sanning, lycka till:

Continue reading