Nått om en revolution var det va..

Ingen kan väl ha undgått det, att den där härliga farbrorn som såg alldeles för gammal ut för sin ålder har gått bort, jag talar naturligtvis om Gil Scott-Heron. Denne gigant, sades det, denne gigant har lämnat oss. I min feberyra ryckte jag väl lite på axlarna och försökte komma på någon låt jag hade hört med herren i fråga. Jag kom inte på så många. Självklart hörde jag den där låten om att revolutionen inte kommer att TV-sändas spelas både framåt och bakåt i min förkylda skalle. Jag la på minnet att det här skall jag kolla upp noga, eftersom det var så många som uttalade sin sorg över att han var borta.

Gil Scott-Heron (foto Mikael Altemark)

Så idag lyssnade jag på några avsnitt av Jasons Spellista i P3 och i förra veckans program spelade Jason ett par låtar av Gil Scott-Heron med Lady Day And John Coltrane i spetsen. En mycket, mycket skön låt om hur man kan vända sig till musiken för stöd och inspiration. Det blev också en del mellansnack om den gamle legenden.

Nu hittade jag också en mix i min RSS-läsare från det goa gänget bakom Double-K, eller the Parkdale Funk Show som vi orerat om tidigare. De har gjort en hyllningsmix till den framlidne Gil Scott-Heron. Den heter kort och gott The GSH Tribute Mix och bör kollas in.

The Parkdale Funk Show — The GSH Tribute Mix

Ett vackert pärlband av fina låtar, så som ovan nämnda Lady Day och We Almost Lost Detroit som samplades mycket snyggt av Common i hans låt The People. Lyssna in mixen!

Synd bara att man inte vet vad man har förrän det är borta, så kommer det vara för mig, jag kände GSH för hans status som den som förmodligen sådde fröet till mycket av den musik som jag lyssnar på idag, bland annat genom sin dikt/sång/rap The Revolution Will Not Be Televised. Synd bara att man inte hade koll på alla hans andra sjukt sköna souliga och galet funkiga låtar. Nåväl!

Walk in Peace!