Det verkar som den gode Bob Dylan äntligen slutat sura och återigen låter Spotify förmedla hans låtskatt. Känner man att man inte vet var man ska börja så börja antingen från början: Bob Dylan – Bob Dylan eller varför inte med denna: Bob Dylan – The Freewheelin’ Bob Dylan (2010 Mono Version). Lyssna och njut mina vänner!
Detta frågar sig Mayor Hawthorne som vi pratat om många gånger förr här på Behovet. Det är en relevant fråga i vintermörkret, men det är också ett jävligt relevant album. Även om det kanske var ett tag sen det kom ut. Kolla in det på Spotify, eller köp det ännu hellre på lp och njut av en foldout som man utan att skämmas kan få lov att kategorisera som konstig.
Killen vet ju dessutom hur en video skall göras, efter hoppet finns den till The Walk som är med på albumet. Väl värt fyra minuter av din tid.
Stephen Marley – Revelation Part 1: The Root of Life
En av marleysönderna droppar lite ny reggae nu lagom till att sommaren långsamt smyger sig på. Revelation Part 1: The Root of Life, är som titeln antyder den rootiga delen av de tänkta två albumen. Till hösten ryktas det om att det ska komma en mer dancehallinspirerad skiva. Har lyssnat lite för lite för att göra en djupare analys men efter en lyssning kan jag konstatera att det är bra grejer. Klassisk roots blandat med lite mer moderna tongångar. Dessutom bjuds det på en radda stora gästartister som tex brodern Damian, Buju Banton och Capleton. Albumets singel och givna hit, Jah Army, har redan Martin tipsat om här. Förutom den så kolla in Break Us Apart med Capleton eller om man gillar när det låter som farsan Bob, False Friends.
Lyssna via spotten: Stephen Marley – Revelation Part 1: The Root Of Life
Det är inte det att jag behöver mer saker att lyssna på, med en ständig ström av mixtejper, podradios och andra åtaganden som jag naturligtvis inte vill missa. Men ibland måste man ta sig tid att leta upp egna saker som man inte vill missa. Idag gjorde jag det via vå vän spotten. Ibland har man tur, av sällan skådat slag!
Det kändes lite som om denna hittade mig mitt i bruset idag: A Tribe Called Quest – The Best Of
En samling goa låtar från en av våra favoritgrupper A Tribe Called Quest, som för övrigt är en salig blandning av folk från Jamaica och Queens med Q-Tip i spetsen startade gruppen 1985 och har sedan dess levererat ett antal album och inte minst en stril ström av samlingar och mixar, och nu senast denna bestoffare. Så luta dig tillbaka och, ja, du kan kicka den!
Ja, jag citerar Biskop Hans Brasks berömda lapp i rubriken. Bildat värre! Jag känner mig i alla fall tvungen att skriva några rader om Looptroops nya album. Jag försöker att inte glömma bort att det faktiskt ändå var truppen som fick in mig ordentligt på hiphop-spåret någon gång för runt 10 år sedan. När jag nu lyssnar deras nya album 
Professional Dreamers så är det mycket som hänt. Min hiphop-smak har flytt Sverige och Looptroop för många år sedan och Looptroop själva står och stampar lite känns det som. Beatsen är snyggt producerade av Embee, kanske lite väl syntiga för min mer traditionella smak. Embee har ju rört sig mer mot pop på senare år och det lyser igenom i vissa låtar men det funkar hyfsat bra. En trevlig grej är att Cosmic är tillbaka på micken och att han behövs är väl ingen som ifrågasätter efter förra skivan Good Things. Texterna levereras klanderfritt men där det brister är refrängerna, gruppens sångnummer känns inte helgjutna. Bäst blir det således när de lämnar över hooken till någon annan. Som när Chords gör ett gästspel på låten Magic som blir skivans klart bästa spår. I övrigt är det inte många låtar som fastnar efter ett par genomlyssningar. Jag vill ändå tro att Looptroop är på rätt väg då skivan känns betydligt bättre än sin föregångare.
Bästa låtar: Magic, Darkness
Lyssna via spotify: Looptroop – Proffessional Dreamers
En lite annan syn på det hela: dn.se
Computers and Blues
Första gången jag hörde The Streets var det för mig, liksom för många andra, ett helt nytt sound. Det rörde sig lite i gränslandet mellan hiphop, spokenword och garage. Debuten Original Pirate Material bjöd på märkliga beats och och minst lika märkliga texter som Mike Skinner suttit och knåpat ihop i nån skitig Londonförort. Texter uppbyggda av små historier och anekdoter från samma skitiga förort. Jag lyssnade extremt mycket på OPM och även på andra skivan konceptalbumet A Grand Don’t Come For Free, de senaste två albumen har jag inte fastnat lika mycket för. Nu har Skinner släppt sitt femte album Computers and Blues som enligt honom själv blir det sista The Streets albumet. Vad har då hänt sedan OPM? Soundet har kanske polerats lite eller kanske bara uppdaterats men man känner helt klart igen sig. Texterna berör väl i stort sett samma ämnen och han bjuder på några fina rader tex “Loving isn’t easy you can’t google the solution to peoples feelings”.
Original Pirate Material
Skinner har kallat musiken “dancing music to drink tea to” och nu sitter man här med en kopp grönt och ska ge något slags omdöme. Stundtals är det riktigt fett och det känns som albumet växer lite för varje gång jag lyssnar på det. Skulle det bli det sista albumet från The Streets så är det absolut en värdig avslutning. Jag ser nu att omslagen till det första och det sista albumet knyter ihop det hela lite, coolt.
Bästa låtar: Going Through Hell, Puzzled By People och Soldiers
Lyssna via spotify: The Streets – Computers and Blues
Med anledning av föregående post från Mikkel fortsätter vi på temat x-rated dancehall. I en av goldrushmixarna hittar vi en låt som heter Like A Jockey. Några moraltanter skulle nog klassa texten där som förkastligt och oerhört opassande och sånt ska man inte sjunga om osv. Sökte upp låten på spotify och det är nu det roliga börjar. Låten finns i två versioner en som går under epitetet raw och den andra under clean. Jaha, tänker ni det är väl en sån vanlig clean version där dom helt sonika mutat de opassande orden. Icke! Detta är en helt ny version där det sjungs om flygplan poliser osv. Jag ska inte ge mig in på att analysera djupare ni får helt enkelt lyssna själva. Frågan är vilken som är fetast?
Vybz Kartel feat Gaza Slim – Like A Jockey (RAW) varning utfärdad…
Vybz Kartel feat Gaza Slim – Like A Jockey (CLEAN) helt safe